Under Öppet hus i Djurgårdsstaden invigdes de två klar-orange bikupor som ska stå vid Kontorsvillan och hjälpa balkongodlingarna och nationalstadsparken med sin viktiga pollinering.
Det bor många hästar på Djurgården och betande djur i elstängslade hagar har blivit allt vanligare. Däremot, får jag en känsla av att det är många färre som rider ut på de härliga ridvägarna än för säg 20 år sedan. Många ridvägar har gjorts i ordning och har ett härligt mjukt grusunderlag.
Kgl. Djurgårdsförvaltningen och Stockholms stad har givit ut en guide för ryttare. En karta med markerade ridvägar och bla. de områden hundar får springa lösa. Förhoppningsvis ökar ridturerna genom parken med vårväder och soliga dagar.
Kartan kan du se och ladda ner på Kungahusets hemsida
Lagom till Valborg blev spårvägshållplatserna vid Djurgårdsskolan färdiga.
Snygga små staket och ramper och vi, tex föräldrar som står och väntar på NK-expressen, hoppas att dräneringsproblemen också ska vara lösta. Nästa regn får visa det.
Men fortfarande är flera trafikslag på kollisionskurs som på många andra ställen. Här vid skolan ser vi hur bilar kör om spårvagnen när den stannat för att släppa av elever, hur eleverna går över gatan på ett tämligen osäkert övergångsställe där det inte finns vita streck i gatan och spårvagnen ska lämnas företräde.
Här ser vi hur många bilar gasar på och kör snabbare än 30 km/h på Djurgårdsvägen. Här ser vi hur cykelvägen mot Waldemarsudde går upp på perrongen för att sedan gå ner på gatan igen.
Med hjärtat i halsgropen, fortsätter jag att hålla tummarna varje morgon för att inte någon med spring i benen eller på vinglig cykel ska råka illa ut.
Varje år försvinner 3-5 arter av djur och växter från Ekoparken. Jag tror först att jag hört fel och alla i publiken som samlats i Folkkulturcentrum den 2 april spetsar öronen. Pim Bendt på företaget Bee Urban är inbjuden av staden för att berätta mer om de bikupor som staden sponsrat i Norra Djurgårdsstaden. Och varför det är viktigt.
Jo, det är en sanslös siffra, 3-5 arter, men den kan beror på en mängd olika saker. Klimatförändringar och närheten till staden och dess föroreningar och andra störningar är några. Men också på grund av bristande pollinering. Pim Bendt förklarar att de få insekterna vi har, inte hinner pollinera alla växter, vilket leder till att även växtarterna minskar.
Pim tar oss med på en spännande resa från landskapsnivå och stadsplanering ända in i bikupans allra innersta drottningceller. Fascinerande fakta om biodlingens många många fördelar.
Bee Urbans filosofi är förankrad i ekologin och vi får en fin genomgång av några av de tjänster som naturen ”utför” åt oss människor. Eller tjänster som vi är beroende av och naturen tillhandahåller. När du står under ett skuggigt träd en varm sommardag utnyttjar du en ekosystemtjänst. När du andas ren luft eller dricker Mälarens vatten så har naturen haft ett finger med i spelet i reningen. Eller när du äter något: Var tredje tugga pollineras av ett bi berättar Pim och jag räknar arter på min frukosttallrik i bakhuvudet.
De bisamhällen som Bee Urban placerar ut i staden bidrar även till forskning, till ett socialt sammanhang och utbildning. Intressant att staden är på ett sätt bättre för bin än det traditionella odlingslandskapet. I staden finns det mat, läs blommor med nektar och pollen, under större delen av året – jämfört med det mer monokulturella jordbrukslandskapet där den enda grödan blommar under en kort tid. Det finns även färre farliga gifter i stadsmiljön, även om föroreningar inte är bra för bina. Detta bland annat forskas det på genom ett nära samarbete med Stockholms universitet.
Bina som kommer att flytta in vid Kontorsvillan i Norra Djurgårdsstaden kommer att kunna hämta mat i nästan hela Ekoparken. Och inom närområdet, inklusive kolonilotter och balkongodlingar kommer vi säkert se effekterna från våra nya grannar.
| pollinering | då pollen från en hanlig könscell i en blomma kommer till en honlig könscell i en annan pollineras växten och fröbildning kan ske (Källa: Biodlarna) |
| pollinatör | den insekt som transporterar pollen från blomma till blomma, för många gräs- och trädväxter är det vinden som sköter jobbet (Källa: Biodlarna) |