Djurgårdens hembygdsförening är en ideell förening som verkar för att värna och vårda Djurgårdens kulturhistoriska miljöer och naturvärden som del av Kungliga nationalstadsparken.
Vi var mycket glada att kunna erbjuda en visning av det roddhus som Sigurd Lewerentz skapade för Stockholms Roddförening vid Djurgårdsbrunnsviken. Båthuset var en av de särskilda byggnader som visades i SVTs program Arkitekturens pärlor.
Inbjudan kom inte med innan pressläggningen av Djurgårdsbladets senaste nummer, varför vi istället berättade om visningen i våra digitala kanaler. Drygt 17 personer kom för att höra Anders Franzen, f.d. ordförande i roddföreningen, berätta om föreningen och rodd som idrottsform och arkitekten Tomas Lewan ge oss en tillbakablick både på Lewerentz engagemang i Stockholmsutställningen 1930 och hans utformning av roddföreningens båthus 1913 som på sin tid väckte mycket uppståndelse med sitt nyskapande formspråk.
Några av de 17 deltarna vid båthusets gavel. Foto av Maj Rundberg.
Anders Franzén berättade om den traditionella Distanskapproden som förut utgått från Stora Sjötullen. Nu kan vi berätta att roddföreningens damlag vann guld i årets tävling dagen innan vi besökte båthuset!
Stockholms Roddförenings damlag vann Distanskapprodden dagen innan vi träffades i deras båthus vid Djurgårdsbrunnsviken. Foto av Vaxholms Roddförening.
Under rubriken Nu har ängen blivit partyplats! har vi berättat om den musikfestival som förlagts mitt i den skyddade naturen under just den period då djuren får ungar. Två eller tre dagars ”party” då viltet har barnkrubba innebär att hela årets fortplantning av arter störs i området, både av av vilt och växter på ängen och viltet i den intilliggande skogen.
Uppskrämd hare flyr sitt habitat då festivalen etableras på Ståthållarängen 2022. Foto av Carl-Fredrik Paléus.
Nu har redan biljetter börjat säljas till nästa års ”party”, som uppges gå av stapeln 13 juni enligt biljettförsäljningssajten biljettshop.se.
Djurgårdens hembygdsförening har sedan musikfestivalen startade för tre år sedan haft fortlöpande kontakt med Kungl. Djurgårdens förvaltning som hyr ut ängen till den internationella festivalarrangören. Vi har framfört vårt önskemål att festivalen upphör eller åtminstone förläggs till en period som inte är lika känslig, men förvaltningen har hittills valt att inte ändra arrangemanget. En reflexion från en av våra medlemmar är att Djurgårdsförvaltningen kräver att alla hundar ska vara kopplade mars-augusti för att inte störa Djurgårdens vilt under häcknings- och fortplantningsperioden. Men att förvaltningen själv inte drar sig för att störa viltet under samma period då det går att tjäna en slant. Rätt eller fel? Det får var och en bedöma.
Ängen har blivit partyplats, och det är inget litet party det är frågan om. Den internationella arrangören Scorpio räknar med 15000 besökare per dag till vad de kallar ”Rosendal Garden Party”. 2025 års biljetter kommer kosta 2000-4000 kr för tredagarsfestivalen. Med andra ord en betydande intäkt för Scorpio och, får vi förmoda, en betydande hyresintäkt för Djurgårdsförvaltningen.
Ängen blir instängslad liksom delar av den intilliggande skogen. Pengarna som festivalen inbringar kommer inte naturen eller viltet till del.
Ängen förvandlas till en äng som varken vilt eller pollinatörer vill vara på. Den blir totalt skövlad. Jättekonsertscen sätts upp och stora fordon kör med transporter från Djurgårdsvägen in på Rosendalsområdet vid ängen. Viltet kommer inte kunna röra sig fritt i sitt habitat för att hämta mat då de fått ungar.
Förbipasserande Djurgårdsflanörer bereder sig på att plocka död djur nästa år igen.
Bakom den stora, nyuppförda scenen. 13 juni 2024. Foto DHF.
Tycker viltet avspärrningarna är roligare om arrangören pryder dem med fåglar och blommor? Avspärrning i intilliggande skogen 13 juni 2024. Foto DHF.
Ståthållarängen innan etableringen av partyområdet. Foto DHF.
Under juni 2024 startar Nationalstadsparkens parkvärdsförsök. Till en början berörs enbart Djurgården med närliggande stadsdelar. Parkvärdarna fyller en viktig roll som vägvisare och observatörer i parken, d v s fungerar som vakande öga och utövar social kontroll i parken.
10 glada parkvärdar i nya jackor. Foto Monica Johnson Länsstyrelsen
Så står det i Länsstyrelsens vård- och utvecklingsplan för Kungl. Nationalstadsparken, där Djurgården utgör den största delen.
Men hur går det med hävden för Ståthållarängen?
Hävd innebär kunnig vård av mark, ofta utifrån århundraden av erfarenhet. En äng som är väl hävdad ska slåttras när växtarter vuxit upp och sedan fröat av sig. Med Ståthållarängens geografiska läge innebär det slåtter mellan slutet av juli och slutet augusti.
Ståthållarängen i maj 2024, innan slåttern. Foto Kerstin Lager.
Ståthållarängen i maj 2024, innan slåttern. Foto Kerstin Lager.
Så om ängen är väl hävdad hinner inte bara växterna fröa av sig, utan också alla djurarter kläcka sina ägg och föda sina ungar innan slåttern.
Intill Ståthållarängen ligger skogsområdet Stora Jakten. Både ängen och skogen är habitat för ett antal vilda djurarter, som har ”barnkammare” från mars till juli. Så här skriver Jägareförbundet om rådjurens barnkammare:
Ängen är livsviktig
De blomrika gräsmarkerna är livsviktiga för pollinatörer såsom bin, fjärilar, flugor och skalbaggar. [WWF: Vildängar – En viktig del för pollineringen (wwf.se)] Och vi människor behöver pollinatörerna för att få mat på bordet.
År 1927 fanns mer än två miljoner hektar betesmarker och slåtterängar i Sverige. Idag har ytan krympt till 453 000 hektar. Att dessa miljöer försvinner har negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Hundratals arter av växter, insekter, och svampar är helt beroende av skötta ängs- och betesmarker för både föda och boplatser. (Naturskyddsföreningen Varför behövs ängar? (naturskyddsforeningen.se)
2022 påbörjades förstörelsen av Ståthållarängen
2022 uppläts Ståthållarängen för första gången till en stor musikfestival, då Kungl. Djurgårdsförvaltningen hyrde ut ängen till den internationella festivalarrangören Scorpio.
Därmed avbröts växternas utveckling och därmed också boplatsen för ängens pollinatörer och de fåglar som hade bon i det höga gräset. Ängen slåttrades tidigt under arters och djurs känsligaste period för att bereda plats åt festivalen som ägde rum i början av juni. På samma sätt har ängen slåttrats 2023 och i år 2024.
Trots protester från flera intressenter kommer festivalen äga rum i år igen, den 14-16 juni.
Den nyslåttrade Ståthållarängen i början av juni 2024, med etablering av byggsmattar. Foto Kerstin Lager.
I skrivande stund, den 12 juni, har ängen slåttrats och etablering har påbörjats av allt som behövs på en vinstdrivande musikfestival, det vill säga uppbyggnad av entréområde och biljettförsäljning, stängning av annars öppna promenadvägar i Rosendalsområdet, massiv instängsling av festivalområdet runt hela Ståthållarängen och en bit upp i närliggande skogsområdet Stora Jakten, kiosker för försäljning av mat och annat, personalutrymmen, uppställningsplatser för stora lastbilar, omfattande plattäckning mark där publiken ska stå och sist men inte minst en enorm scen med en dimension av högtalare som kan nå ut med ljudet till den 15000-hövdade publiken där var och en betalat 995 kr och uppåt för en dags biljett.
Några kommentarer vi fått på Facebook om årets festival:
(Vi har dolt avsändarnas namn.)
I reklamen för detta naturskadliga evenemang pyntar Scorpio med bilder på blommor och fjärilar. De berättar också att de har en Hållbarhetsvision. Vi har läst deras vision men har svårt att hitta några argument för varför Ståthållarängen är mer hållbar med deras musikfestival än utan den. I sin vision skriver de bland annat: ”Vi vill öka kunskap och medvetenhet kring klimatförändringar och hållbarhet både internt med våra anställda och evenemangspersonal samt externt med publik, artister, sponsorer, partners och leverantörer.” Greenwashing när den är som mest ihålig!
För motiv och fotografer av bilderna på denna webbplats, se "Om bilderna på hemsidan".
För att donera till vår verksamhet för bevaringen av Djurgården och dess värden; SWISH: 123 238 4048
Varmt tack!
Djurgårdens Hembygdsförening