Att Ladugårdsgärde är gammal betesmark hörs på namnet som berättar om vad som fanns här förr i tiden. Gärdet tillhörde den stora stadsdelen Ladugårdslandet som förvandlades till Östermalm.
Traditionen med att ha bete på gärdet minns kanske många av oss då ”Kungens får” brukade beta här.
Många evenemang och händelser har ägt rum på gärdet. Karl XIV Johan använde gärdet för att träna trupper och under de stora arbetardemonstrationerna i slutet av 1800-talet samlades upp till 50 000 deltagare här, vilket manifesterades 1968 i monumentet ”Protest” av Torsten Fridh på Hakberget. På 1960-och 1970-talet ägde Drakfestivalen och Gärdesfesten rum på gärdet.
Med Sportfältet i norr, mot stadsdelen Gärdet, sträcker sig Ladugårdsgärde idag från Lindarängsvägen ända ner till Museiparken. Gärdet kallas populärt för Hundparadiset eftersom Djurgårdsförvaltningen tillåter att hundarna får springa okopplade här, något som är förbjudet i resten av Nationalstadsparken.
6 juni 1913 började traditionen med en Nationaldagsgalopp på Ladugårdsgärde. Vi kan fortfarande se rester på gärdet av grusbeläggningen från Nationaldagsgaloppen 2019. 29 maj i år hölls Veterandagen här för första gången.
Båda dessa evenemang hålls på en avskild del av gärdet. Men musikfestivalen Lollapalooza, som började 2019, äger rum över hela gärdet, från Hakberget vid Valhallavägen till östra hörnet av Djurgårdsbrunnsvägen/Greve von Essens väg. För att bereda plats för festivalen har så gott som hela gärdet slåttrats de senaste åren.
Över största delarna av Ladugårdsgärde häckar sånglärkor.
Gärdets sånglärkor börjar sin häckning på våren och fortsätter in i juni. Då gärdet slåttras, vilket i år skedde i slutet av maj inför Nationaldagsgaloppen och Veterandagen, förstörs lärkornas häckning men så fort gräset vuxit upp prövar de att häcka igen.
Den 16 juni i år hade Djurgårdsförvaltningen hade beställt ytterligare en slåtter av gärdet, denna gång inför musikfestivalen Lollapalooza. Gräset hade vuxit upp tillräckligt för att lärkorna skulle försöka häcka igen. En extern expert, en medlem från Förbundet för Ekoparken och en medlem från Djurgårdens hembygdsförening var på plats för att se hur slåttern gick till.
När slåttermaskinen började rulla tog det inte lång tid förrän måsar började cirkla bakom maskinen. De förväntade sig hitta föda där maskinen dragit fram. Det var uppenbart att de hittade ett fågelbo när flera måsar dök ner samtidigt till samma plats.
En särskild maskin samlade upp det slåttrade gräset i ”sockerbitar” (plastförpackat hösilage) och maskinförarna sa att det skulle bli djurfoder på någon gård. Men Ladugårdsgärde är fullt med småskräp, allt från plastbitar och fimpar till tomburkar, så vi hoppas inte de djur som får gräset sväljer allt som serveras dem.
Av hävd är gärdet inte en slåtteräng men nu hanterar Djurgårdsförvaltningen den så. För att blommor ska hinna pollineras och fröa av sig brukar man säga att ängar ska slås i augusti. Enligt stadens skötselplan (Naturvårdande skötsel i Stockholms stad) bör inte Ladugårdsgärde slås före 1 juli.
Men på grund av Nationaldagsgaloppen har gärdet slåttrats före 6 juni.
Och sedan Lollapalooza började 2019 har gärdet dessutom slåttrats i juni, före midsommar.
Under coronapandemi klipptes inte gärdet alls med hänvisning till Djurgårdsförvaltningens begränsade ekonomi under pandemin.
Inför Lollapalooza 2022 beslöt Länsstyrelsen att 15% av gärdet skulle sparas i slåttern men trots det slåttrades hela gärdet.
I år följdes Länsstyrelsens anvisning och 15% sparades. För att komma sånglärkorna tillgodo så att de kan fortplanta sig, bör dock valet av vilket område som sparas göras noggrannare och utifrån en kompetens i ornitologi.
