Lars Ring från Koloniföreningens Söderbrunn guidade runt oss i den paradisiska idyllen.
Koloniföreningen Söderbrunn anlades 1905 på initiativ av Anna Lindhagen för att ge luft, ljus och potatis, som Lars uttryckte det, till stadens fattiga. Den är idag stadens äldsta, fortfarande verksamma, koloniförening.
Reglerna sattes redan från början. Varje kolonist fick ha en bod utan väggar för förvaring av redskap med mera. Det byggdes också mindre stugor som brukades gemensamt av kolonisterna.
Numera hyr koloniföreningen marken av KDF (Kungl. Djurgårdens förvaltning). Odlingslotternas bodar får vara högst 6,6 kvm och de ska målas i färgen Djurgårdsgrönt. Genom koloniområdet går en lindallé. Dessa träd kom ursprungligen från Stockholmsutställningen 1930.
Koloniföreningen har fått miljömärkning Grund och satsar på att få den högre märkningen Brons. Kolonisterna uppmanas att kompostera sitt trädgårdsavfall. Området har många fåglar och upp till 25 olika arter kan ses en försommarmorgon. Stockholms universitet har forskat på koloniföreningens population av insekter. Nematoder spridits ut för att begränsa antalet spanska skogssniglar, vilka inte utgör ett lika stort problem som de rådjur som tar sig till området då bebyggelsen tränger på.
Föreningen har ett gemensamt system för bevattning med rör ut till odlingslotterna. Under kolonilotterna går Norra länken. Efter att den byggdes har jordmånen blivit betydligt torrare. I Alkärret intill finns Sveriges största bestånd av svartal. Grodor och paddor försvann från kärret då Norra länken byggdes.
