Motorled under Södra Djurgården

Östra länken, Österleden, Östlig förbindelse. Ett för en del politiker kärt barn har många namn.

I en intervju med Dagens Nyheter 1999 sa dåvarande ordförande i Djurgårdens hembygdsförening, Carl-Johan Ihrfors, att som gammal politiker visste han att ritningarna på en motorled över Djurgården ligger i en byrålåda och när som helst kan plockas fram. Då hade det redan flera gånger dykt upp vägplaner. Bland annat då Prins Eugen och andra som var med och bildade hembygdsföreningen 1947 lyckades stoppa dumheterna. Och sedan under 1960-, 70-, 80- och 90-talet. Det har varit tunnlar, broar, vägar.

Nu har det hänt igen

Dennisöverenskommelsen 1992 ritade en fin, rund ring runt Stockholm. Det var en motorvägsring bestående av Södra länken, Essingeleden, Norra länken och Östra länken. Essingeleden fanns redan sedan ett antal år och Södra länken hann påbörjas innan den politiska koalitionen bröts. Fullföljandet av Norra länken återupptogs 2006 efter många överklaganden bland annat gällande skydd av Bellevueparken.

Östra länken stoppades men dök senare upp som Österleden. Nu kallas den Östlig förbindelse och är ett resultat av Sverigeförhandlingen 2014 under Alliansens regering och det faktum att den nuvarande regeringen vill få frågna prövad igen för att utröna eventuella nyttor i tillgänglighet. Trafikverket har uppdragit åt sina utredare att ta fram beslutsunderlag för Östlig förbindelse.

Naturskyddsföreningen kallade till möte

”Den ökande biltrafik som leden för med sig får genomslag i samtliga miljömål. Inget av målen om minskad klimatpåverkan, förbättrad luftmiljö, förbättrad boendemiljö nås.” (Trafikverkets rapport Östlig förbindelse 6 mars 2015).

Stockholms naturskyddsförening kallade under hösten till ett öppet möte om Östlig förbindelse. Inbjudna var Catharina Håkansson Boman från Sverigeförhandlingen, utredarna Tor Tomassén och Hans Ek från Trafikverket, strategisk planerare busstrafik Mikael Eriksson och spårtrafikplanerare Carl Silfverhielm från SLL, Karolina Isaksson, adjungerad professor i samhällsplanering på KTH. Deltog gjorde också Henrik Waldenström, Förbundet för Ekoparken, och ett flertal andra organisationer.

Henrik Waldenström, Förbundet Ekoparken, sa att de problem som fanns i förslaget om Österleden kvarstår i förslaget Östlig förbindelse. Han hänvisade till Världsnaturfondens konferens ”Large parks in large cities” och att grönare städer ger motståndskraft vid klimat- och miljöproblem. Han påpekade också att den nya ringleden inte går utanför staden utan precis i innerstadens kanter. Det är tydligt att Östlig förbindelse inte kan fungera för att köra förbi utanför Stockholms stad. Det är  istället en motorled för att komma till olika platser inom staden.

Dagens transportsystem inte hållbart

Trafikverket bygger, driftar, underhåller, planerar infrastruktur och beskriver i sin prognos 2014 att biltrafiken kommer öka mycket mer än övriga transportslag om inget politiskt görs. Trafikverkets måldirektör för miljö och hälsa, Sven Hunhammar, sa att det är uppenbart att transportsystemet idag inte är hållbart.

Syftet med Sverigeförhandlingen är att åstadkomma ökat bostadsbyggande. Deras förslag om Östlig förbindelse kommer från slutsatsen att tillgänglighet och bra infrastruktur är en förutsättning för ökat bostadsbyggande. En av deltagarna frågade om det är i just detta område som bostäder ska byggas (Nationalstadsparken).

Under mötet framkom att Nacka kommun med närområden är det bostadsområde som skulle kunna växa och bli mer attraktivt tack vare Östlig förbindelse. Enligt Trafikverkets rapport ÅVS (Åtgärdsvalsstudie) 2015 som gäller sydöstra sektorn, det vill säga Nacka med närliggande områden, behövs ökad tillgänglighet i transportsystemet för att kunna ha en fortsatt regional utveckling i det området.

En av deltagarna påpekade att Nackaborna kommer kunna att åka tunnelbana från Nacka Centrum rakt in till Kungsträdgården. Och Saltsjöbanan får dubbla spår för att få tätare trafik. Båten Sjövägen har pendeltrafik Nacka-Stockholms city-Frihamnen med infartsparkering i Nacka Strand. Det blir med andra ord lättare för Nackaborna att åka med kollektivtrafik in till stan. Är Östlig förbindelse till för de Nackabor som ska till Norra Djurgårdstaden? Och kommer Östlig förbindelse få spårväg i tunneln?

Parisavtal och visionsstyrd trafikplanering

Enligt Parisavtalet ska länderna lämna in nya nationella klimatplaner vart femte år och varje lands plan ska innehålla framsteg jämfört med tidigare. Mötesdeltagare frågade om inte utredarnas underlag också skulle innehålla påverkan på miljömålen.

Karolina Isaksson refererade till Parisöverenskommelsen och de miljömål Sverige satt. Hon sa att det är intressant att vi efter att Dennispaketet beslöts att inte genomföras nu diskuterar en liknande trafiklösning igen. Hon framhöll problemet att ökande trafik minskar de positiva effekterna av energieffektivisering och förnybar energi.

Hon sa att man kan ha en mål- och visionsstyrd trafikplanering istället för en prognosstyrd och vi ska inte ägna oss åt att uppfylla prognoserna. Inducerad trafik = den trafik som genereras av ny vägkapacitet. Den konventionella transportplaneringen löser inte miljöproblemen. Detta är en möjlighet att tänka nytt.

Östlig förbindelse i Nationalstadsparken

De två alternativ politikerna tagit fram denna gång är en sänktunnel eller en bergtunnel. Bergtunnel ansågs tidigare tekniskt omöjlig men nya provborrningar har visat att en bergtunnel är möljig.

Den sänktunnel som diskuteras skulle gå från Hjorthagen via Frihamnen söderut under Ladugårdsgärde, Tekniska museet, under Djurgårdsbrunnskanalen vid Rosendals slott, under den trädbeklädda kullen Stora Jakten nedanför vilken Prins Eugens ek står (Sveriges i omfång största ek), Biskopsudden, under Saltsjön, Finnboda och upp vid Sickla.

Bergtunnelns sträckning skulle bli Hjorthagen, Frihamnen, under Ladugårdsgärde, Kaknäs, Hunduddsvägen, Djurgårdsbrunnskanalens utlopp och under Thielska Galleriet, Blockhusudden, under Saltsjön, Kvarnholmen och upp vid Sickla.

Finansiering

Vid bygget av Norra länken delades kostnaderna mellan staden (25 procent) och staten (75 procent). Ett tilläggsavtal reglerade senare hur Trafikverket skulle ersätta staden för det intrång som gjorts i Bellevueparken genom att arbetet genomförts med öppet schakt. Trafikverket sökte och beviljades EU-bidrag. Därutöver fick staden betala ytterligare 25 mnkr för kompensationsåtgärder i Nationalstadsparken.

I Sverigeförhandlingen ställer staten krav på att vägbygget inte belastar de statliga väganslagen. Staden anser att staten ska finansiera. Konsultföretaget WPS har undersökt möjligheten att samhälle och näringsliv tar gemensamt ansvar för projektet, en så kallad OPS-lösning (Offentlig Privat Samverkan).

WPS föreslår att det företag eller konsortium som får uppdraget att finansiera, bygga och drifta får intäkter av vägavgifter och exploatering av marken kring vägen. De ser också möjligheten att få bidrag från kommuner och fastighetsägare som får nytta av vägen. De kommuner som berörs är Nacka, Värmdö, Stockholm, Lidingö.

Ringled för att avlasta kollektivtrafiken?

En ny trafikled måste generera mycket trafik för att löna sig. Hur stor del av budgeten inkluderar affärsutveckling vid av- och påfarter?

Det finns ett stort intresse från näringslivet att bygga Östlig förbindelse. I Stockholms Handelskammares rapport 2014 ”En komplett ringled runt Stockholm” påpekas flera gånger att en ringlinje skulle avlasta kollektivtrafiken. Det vill säga att färre skulle välja kollektivtrafik och fler skulle välja bil. Hur går den miljöekvationen ihop?

I rapporten påstås också att innerstadens luft och miljö skulle bli bättre eftersom trafiken leds ut från staden. Men den leds ju också in? Det blir lättare att åka bil till Stockholms innerstad. Om det upplevs som enkelt att åka bil till innerstaden kommer det bli fler som väljer att ta bilen och i detta fall skulle det bli fler från det växande Nacka och Värmdö.

Konsekvenser för Nationalstadsparken

En stor stad behöver en stor grön lunga. Och när staden växer behöver även lungan växa. Stockholms Nationalstadspark är inte bara vårt rekreationsområde. Dessutom innehåller den värdefulla kulturmiljöer och en exceptionell flora och fauna med över 800 olika blomväxter, 1 200 skalbaggsarter och cirka 100 häckande fåglar. I de gamla ekarna finns unika betingelser för arter som bara kan leva i ekar. Djurgården har norra Europas största bestånd av jätteekar.

Östligs förbindelses alternativ med sänktunnel ska gå under Stora jakten vars södra sida norr om Biskopsudden innehåller grova ekar av högsta naturvärdet klass 1. Det andra alternativet, med bergtunnel, ska gå under Kaknäsområdet vilket innehåller 36 gammelekar och 426 så kallade tillväxtekar, vidare ner under Thielska Galleriet på Blockhusudden där det finns grova ekar av klass 1.

Man brukar säga att ett träds rotsystem är lika stort som dess krona. Ekar har djupa pålrötter medan exempelvis gran har ett mer utbrett rotsystem.

Skydd av unika träd inräknade?

Som jämförelse kan nämnas de tre 1700-talslindar som vid Norra länkens bygge måste räddas – en kostnad på 50-100 miljoner kronor för att skydda rötterna. Östlig förbindelse har beräknats kosta 19 miljarder kronor. Är räddandet av unika träd på Djurgården inräknade i den summan?

En av Östlig förbindelses av- och på farter ska ligga vid Frihamnen. Det ska bli en sexfilig motorväg och eventuellt två spår. Det är den rofyllda Lindarängsvägen på Ladugårdsgärde som ska bli sexfilig motorväg; ”Trafikplats Lindarängsvägen”. Det blir inte lika rofyllt längre att spatsera ner från Värtavägen med hunden över Ladugårdsgärde. Hur många bilar kommer köra på Lindarängsvägen? På Naturskyddsföreningens möte nämndes 15-17 000 bilar per dygn och att Österledskonsortiet beräknat 50-100 bilar per dygn.

Då en av Trafikverkets utredare fick frågan på mötet svarade han att det förmodligen inte skulle bli fler bilar än idag, vilket framstod som litet optimistiskt i överkant. ”Viss köbildning på lokalvägnätet kan förväntas”, skriver Trafikverket i sitt underlag till Sverigeförhandlingen. Trafiken leds in på Valhallavägen och Strandvägen till innerstan.

Trafiken ökade med Norra länken

Trafikanalytiker på Trafikkontoret rapporterade i slutet av 2015 att biltrafiken till innerstaden ökade med 4 procent då Norra länken öppnats, från infarterna Roslagstull och Norrtull. Norra länken skulle få bort trafiken från Valhallavägen och ge en bättre miljö i innerstan.

Den biologiska mångfalden kräver ett samband – gröna korridorer – mellan olika habitat för flora och fauna. Nationalstadsparken har fått en beklagligt smal ”midja” vid Värtan-Frihamnen där det knappt finns några grönområden förutom Finlandsparken. Där behöver gröna korridorer skapas och växtligheten utökas för att trygga arters överlevnad.

Gröna samband känsliga redan idag

Med en motorväg genom Ladugårdsgärde skärs sambandet av för den flora och fauna som idag finns i området, förökning och spridning försvåras för bland annat insekter och växter. Hur många av våra djur från Ladugårdsgärde, Borgen, och trakten kring Kaknäs kommer ligga döda på den nya motorvägen? Med den växande staden behöver vi öka grönområdena men istället planeras det tvärtom.

Precis som vi reagerar djuren på ljud. En uggla har knivskarp hörsel för att höra bytet på natten och på samma sätt är hela faunan beroende av hörsel och sina andra sinnen – även det taktila – och vibrationerna från sprängningar och tunnelbygge kommer påverka Djurgårdens djur.

När citytunneln sprängdes under Mariaberget föll bladguldet ner från altarstolen i Maria Magdalena kyrka. Är det någon som tror att djurarterna på Djurgården inte kommer märka av tunnelbygget? Och när tunneln väl är klar beräknas området kring Borgen öka från 35 decibel till 53 decibel.

Nationalstadsparken – skyddad i lag

Enligt lag får inga markingrepp göras i Nationalstadsparken. För att genomdriva Norra länkens tunnelbygge under Bellevueparken och andra delar av Ekoparken på Norra Djurgården genomfördes en lagändring som tillåter markingrepp i Nationalstadsparken under förutsättning att det historiska landskapet återställs. Är landskapet återställt när grundvattnet letts bort och spontväggar, hydraulstag, armering och betong ersatt den för träd och växter naturliga markmiljön?

Östlig förbindelse kommer gå rakt under Nationalstadsparken och Södra Djurgården. Tunneln med sina av- och påfarter blir cirka 17,5 km lång. Är det någon som tror att det går att bygga en så lång motorled utan att landskap och djurliv berörs?

Stan är full av vatten

Östlig förbindelse ska fullborda ringen runt Stockholm. Det finns mycket vatten i och runt Stockholm och att anlägga en motorled är med andra ord tekniskt knepigt. Och ju längre österut man kommer desto mer vatten blir det.

Östlig förbindelse är cirka 17,5 km lång (bergtunnelalternativet). Den är den absolut längsta delen av ringleden. Längre än både Södra länken (17 km), Essingeleden (8 km) och Norra länken (3 km tunnel + av- och påfarter). Den är också den del som är svårast att bygga på grund av de långa sträckor som byggs under vatten samt på grund av att exceptionellt stora delar går under Nationalstadsparken som egentligen ska skyddas.

Öster om Östlig förbindelse finns bara vatten och öar. Vilka är det tänkt ska komma med sin bil från skärgårdsöarna och köra in på Östlig förbindelse? Nej det är ingen förbindelse österut. Det är en förbindelse med Nacka.

En del har ifrågasatt varför måste det vara en alldeles rund ring? Skulle det kunna vara en oval som går över Lidingö och Värmdö istället? Kan det vara en halv ring, ett C? Eller varför måste det vara runt överhuvudtaget? Ska inte motorleder läggas utifrån landskapets förutsättningar?

Vitsen med ringleder

En ringled är en motorväg som går runt en stad. Idén är att trafik ska kunna köra förbi staden utan att köra in i den. Därför ligger ringleder vanligen långt utanför stadens ytterkanter och är anslutna till andra, längre motorvägar. Därmed sparar passerande trafik tid och stadens centrum befrias från genomfartstrafik.

Exempel på ringleder är M25 London, Moskvas ringled, A90 Rom, Périphérique Paris, Berliner Ring – städer med bara en flod som enda geografiska utmaning för ringleden.

I Berlin anlade DDR ringleden för att inte behöva åka in i Västberlin. En ringled är ofta rund men kan också vara en halvcirkel, vilket kan bero på att staden ligger vid en kust och därmed går det inte att bygga på annat sätt.

I exemplen på stora städers ringleder ovan saknas New York. På grund av en hel del vatten (Hudson River, East River, Upper New York Bay, Lower New York Bay, Atlanten) ser Manhattans och New Yorks vägnät helt annorlunda ut.

Det betyder inte att Manhattan förskonats från tokiga idéer. I flera omgångar har styrande politiker har planerat för motorvägar tvärsigenom Little Italy, Lower East Side med flera centrala kvarter.

Dra en cirkel på ett papper

Andrew Lynch som publicerade kartor på hur Manhattan hade sett ut om stadens politiker fått som de velat, har funderat över hur det fungerat när en politiker ritat in en motorväg på en karta:

”För honom innebar en linje över kartan mycket mindre kaos och förstörelse än han förstod. Att justera linjerna på en karta är lätt och eftersom en karta bara är en visuell form, kändes det som ett bra sätt att snygga till kartan. Men linjerna på en karta gömmer det faktum att de representerar något som finns i verkligheten; en gata som behöver flyttas, hus som måste rivas, familjer och företag som tas bort.”

Tidplan

• Tillåtlighetsansökan årsskiftet 2018/2019
• Plan färdigställd kvartal 4, 2020
• Förfrågningsunderlag kvartal 2, 2021
• Alla tillstånd klara kvartal 2, 2022
• Byggstart 2022
• Trafiköppning 2031

Minska transportsektorns utsläpp

I år kom Trafikverkets rapport ”Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser – ett regeringsuppdrag”. Det ursprungliga underlaget 2015 till ny infrastrukturplan hade enligt flera myndigheter och bedömare brister avseende klimatmålen. Det visade sig att ett klimatunderlag framtaget av Trafikverket hade mörkats.

Av denna rapport framgick att det inte räcker med energieffektivisering och förnybara bränslen. Biltrafiken i Sverige måste minska med 10-20 procent till år 2030. I storstadsregionernas tätortsområden måste biltrafiken minska med 30 procent. Och då hade rapporten inte tagit hänsyn till Parisöverenskommelsens skärpningar. Med nuvarande planering inräknat Förbifart Stockholm beräknas biltrafiken istället öka med 30 procent i Sverige till 2040.

I slutsatserna i årets rapport står att ”Trafikverket bedömer att nuvarande vägkapacitet är i stort sett tillräcklig och föreslår därför att man bör vara restriktiv med större investeringar i väginfrastruktur för ökad kapacitet.” Det står också att det tar tid att utveckla bebyggelse och infrastruktur och om det dessutom går i fel riktning finns det stor risk att man låser in sig i system som innebär stora koldioxidutsläpp och hög resursanvändning.

Kerstin Lager

Källor

• Sundström, A. (2016). Österleden ökar biltrafiken med 70 000 mil per dygn. Dagens nyheter, 3 juni.
• Stockholms Handelskammare (2014). En komplett ringled runt Stockholm, Östlig förbindelse – den sista viktiga pusselbiten. Rapport 2014:6.
• Stockholms stad (2007). Stockholms unika ekmiljöer. Ekrapport, juni 2007.
• Gustafsson, A. (2015). Norra länken gav mer biltrafik. Dagens Nyheter, 19 december.
• Trafikverket (2015). Underlag till Sverigeförhandlingen. Östlig förbindelse, preliminär rapport, mars 2015.
• Trafikverket (2014). Medfinansiering i stora infrastrukturprojekt. Projektrapport från stadsrevisionen, dnr 3.1.3-132/2014.
• Förbundet för Ekoparken (2015). Påpekande med anledning av debatten rörande finansiering av Östlig förbindelse. Skrivelse till Trafikutskottet, 15 april.
• Remissvar från Förbundet för Ekoparken på Samrådsunderlag Östlig förbindelse till Trafikverket.