Djurgårdens hembygdsförening

Och det är inget litet party det är frågan om. Den internationella arrangören Scorpio räknar med 15000 besökare per dag till vad de kallar ”Rosendal Garden Party”.

Ängen är nu instängslad liksom delar av den intilliggande skogen. Det kostar 900 kr och uppåt att få komma in på ängen. Pengar som inte skogens vilt har nu när de har ungar och behöver kunna röra sig i sitt habitat för att hämta mat.

Å andra sidan har det blivit en äng som varken vilt eller pollinatörer vill vara på. Den är totalt skövlad. Jättekonsertscen är uppsatt och stora fordon kör med transporter från Djurgårdsvägen in på Rosendalsområdet vid ängen.

Förbipasserande Djurgårdsflanörer bereder sig på att plocka död djur i år igen.

Så står det i Länsstyrelsens vård- och utvecklingsplan för Kungl. Nationalstadsparken, där Djurgården utgör den största delen.

Men hur går det med hävden för Ståthållarängen?

Hävd innebär kunnig vård av mark, ofta utifrån århundraden av erfarenhet. En äng som är väl hävdad ska slåttras när växtarter vuxit upp och sedan fröat av sig. Med Ståthållarängens geografiska läge innebär det slåtter mellan slutet av juli och slutet augusti.

Så om ängen är väl hävdad hinner inte bara växterna fröa av sig, utan också alla djurarter kläcka sina ägg och föda sina ungar innan slåttern.

Intill Ståthållarängen ligger skogsområdet Stora Jakten. Både ängen och skogen är habitat för ett antal vilda djurarter, som har ”barnkammare” från mars till juli. Så här skriver Jägareförbundet om rådjurens barnkammare:

Ängen är livsviktig

De blomrika gräsmarkerna är livsviktiga för pollinatörer såsom bin, fjärilar, flugor och skalbaggar. [WWF: Vildängar – En viktig del för pollineringen (wwf.se)] Och vi människor behöver pollinatörerna för att få mat på bordet.

År 1927 fanns mer än två miljoner hektar betesmarker och slåtterängar i Sverige. Idag har ytan krympt till 453 000 hektar. Att dessa miljöer försvinner har negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Hundratals arter av växter, insekter, och svampar är helt beroende av skötta ängs- och betesmarker för både föda och boplatser.  (Naturskyddsföreningen Varför behövs ängar? (naturskyddsforeningen.se)

2022 påbörjades förstörelsen av Ståthållarängen

2022 uppläts Ståthållarängen för första gången till en stor musikfestival, då Kungl. Djurgårdsförvaltningen hyrde ut ängen till den internationella festivalarrangören Scorpio.

Därmed avbröts växternas utveckling och därmed också boplatsen för ängens pollinatörer och de fåglar som hade bon i det höga gräset. Ängen slåttrades tidigt under arters och djurs känsligaste period för att bereda plats åt festivalen som ägde rum i början av juni. På samma sätt har ängen slåttrats 2023 och i år 2024.

Trots protester från flera intressenter kommer festivalen äga rum i år igen, den 14-16 juni.

I skrivande stund, den 12 juni, har ängen slåttrats och etablering har påbörjats av allt som behövs på en vinstdrivande musikfestival, det vill säga uppbyggnad av entréområde och biljettförsäljning, stängning av annars öppna promenadvägar i Rosendalsområdet, massiv instängsling av festivalområdet runt hela Ståthållarängen och en bit upp i närliggande skogsområdet Stora Jakten, kiosker för försäljning av mat och annat, personalutrymmen, uppställningsplatser för stora lastbilar, omfattande plattäckning mark där publiken ska stå och sist men inte minst en enorm scen med en dimension av högtalare som kan nå ut med ljudet till den 15000-hövdade publiken där var och en betalat 995 kr och uppåt för en dags biljett.

Några kommentarer vi fått på Facebook om årets festival:

I reklamen för detta naturskadliga evenemang pyntar Scorpio med bilder på blommor och fjärilar. De berättar också att de har en Hållbarhetsvision. Vi har läst deras vision men har svårt att hitta några argument för varför Ståthållarängen är mer hållbar med deras musikfestival än utan den. I sin vision skriver de bland annat: ”Vi vill öka kunskap och medvetenhet kring klimatförändringar och hållbarhet både internt med våra anställda och evenemangspersonal samt externt med publik, artister, sponsorer, partners och leverantörer.” Greenwashing när den är som mest ihålig!

Länsstyrelsens vård- och utvecklingsplan för Kungl. Nationalstadsparken: https://www.lansstyrelsen.se/publikation?entry=_2012__110&context=39

/Ovanstående artikel påbörjades 26 maj och skrevs sedan klar för publicering den 12 juni./